Hej!

Mitt namn är Regine. Jag har arbetat som skolledare, lärare och specialpedagogisk rådgivare i Norge och jag är grundare av iMAL.

Hur allting började

Min resa med iMAL började när jag blev kallad till rektorns kontor på en norsk skola 2008. Vi hade en elev i årskurs fem med stora språksvårigheter. Han hade fått stöd av erfarna specialpedagoger ända sedan skolstarten. PPT (Pedagogisk-psykologisk tjänst i Norge)) och Statped (Statens specialpedagogiska tjänst i Norge) hade gjort utredningar och gett handledning men någon språklig utveckling hade ändå inte skett. Han hade heller inte lyckats lära sig mer än 2–3 bokstäver.

– Jag har lovat föräldrarna att vi ska pröva en metod som kommer från ett universitet i USA, sa rektorn. Föräldrarna har egentligen velat få in den här metoden i undervisningen sedan barnet började skolan men PPT ville inte rekommendera upplägget, fortsatte han. Skolan kan inte visa på någon framgång inom något område och jag tycker det är klokt att möta föräldrarna i deras önskemål. – Jag vill att du tar på dig uppdraget att undervisa enligt den här metoden.

Jag blev rejält provocerad! Skulle ett föräldrapar få bestämma hur jag, en erfaren specialpedagog, skulle undervisa? Skulle vi verkligen låta oss styras av föräldrar som hade för höga förväntningar på sitt barn? Och dessutom skulle jag använda en metod som inte var rekommenderad av experter!

Rektorn hade uppenbarligen bestämt sig. Här skulle det undervisas enligt ett upplägg som inga forskare inom skola stod bakom.

Det skulle visa sig att jag fick äta upp mina ord! Jag fick handledning i metoden via Skype varje vecka och efter ett halvår hade barnet lärt sig alla bokstäver och var i full gång med att läsa och skriva. De nya läs- och skrivfärdigheterna blev viktiga verktyg för barnets fortsatta språkutveckling. Genom läsning och skrivning byggde vi omsorgsfullt upp barnets språk. Ordförrådet växte, meningar och meningsbyggnad övades in. Språkförståelsen hade för övrigt aldrig varit något problem.

Metoden hjälpte barn som kämpade med lässtarten.

Parallellt med att fler pedagoger på skolan fick kunskap om associationsmetoden upptäckte vi att inslag från denna metod var till stor hjälp för barn som hade svårt att komma igång med läsningen. Små men viktiga förändringar i den tidiga läsundervisningen gjorde att alla barn lyckades lära sig läsa inom klassen ram. Allt oftare började vi tala om att de arbetssätt vi vidareutvecklat från associationsmetoden borde nå ut till alla elever i åk 1 i Norge.

iMALs utveckling.

År 2015 tog jag steget fullt ut. Jag sade upp mig från mitt arbete som lärare och påbörjade utvecklingen av det koncept som idag är iMAL. Med stöd från Innovasjon Norge har jag kunnat utveckla ett digitalt läromedel som är noggrant utformat efter iMAL-metoden. Utöver det har jag tagit fram ett kursprogram för assistenter, pedagoger och skolledare. Under utvecklingen av iMAL har återkoppling från pedagoger som testat iMAL-metodiken i sin undervisning varit avgörande.

För att sprida iMAL över hela landet reste jag under våren 2015 runt och besökte skolor i olika delar av Norge. Med en mycket begränsad budget besökte jag skolor i Bergen, Oslo, Arendal, Sandnes och Elverum. Där mötte jag lärare som trodde på metoden och ville hjälpa mig under utvecklingsfasen.